torsdag 28. juli 2011

"Å, i sava - Dette blir råååått"

Detta blir rundan som Hushovd, Boasson Hagen, Voeckler, Ferrar, Arvesen & Co skal cykla på Lördag 18:15. Tävlingen går live på TV2 för den som inte är i Grimstad.






Løypa i Grimstad Sykkelfestival from Stian Mjåsund on Vimeo.




>>Link till sykkelestivalen<<







tirsdag 19. juli 2011

Tour de France och Col d'Izoard

Vem har inte drömt om att få cykla en etapp i Tour de France!
Sitter som klistrad framför TV2 sammandrag på kvällen men har inte sett en hel etapp ännu.
Men på Torsdag kommer något mycket intressant. Då startar de i Italien och skall passera 3 stora alptoppar på väg till mål.



Col Agnel, Col d'Izoard och så mål vid Galibier Serre-Chevalier.

Just den lilla toppen på "bara" 2361 meter över havet är "höjdpunkten" på Frankrikes tuffaste Ironmandistans+ som heter EMBRUNMAN. Så här finns chansen att cykla en del av en TdF etapp. Den lilla staden Embrun ligger vid en sjö på strax under 800 möh så här blir det en redig uppförsbacke i tunn luft för den som vågar anmäla sig. Det får bli i 2012 för planerna är lagda för 2011.....


søndag 17. juli 2011

Test av halv IM distans

(Bild från klubbmedlemmars facebooksida - Själv tjuvstartade jeg med en 500 meter runda så jag är i vattnet)


Det blev genom klubben och Espen Myhres regi arrangerat en test av halv IM distans med Sørsvann som T1/T2 den regnigaste dagen hittills i sommar.
Fick lärt mig att triathlon handlar mycket om logistikk. Glömde cykelskorna och tog en snabb tur hem för att hämta dessa efter 2 km simning. La mig på rulle efter Fred Arthur som imponerande med hög hastighet i vindkasten och øsregnet. Halvvägs skiljdes vägarna åt och jag låg ensam i ”ovädret”. Skall säga att FredA är i form inför Regensburg. Min form är …. ”rund”. Och det kändes under löpningen. Kläder som väger 3 kilo hjälpte heller inte. 2 gånger 10,5 kilometer där andra rundan gick fortare än första. Och det måste vara första gången jag lyckats med negativ split.
Om vi startade klockan 9 så tok hela kalaset 6:18. Inklusive T1+T2 på 15 minuter vardera och en tur hem för att hämta skor. Estimerad effektiv tid på strax under 5:30 är jag nöjd med i dagens oväder.
Yr.no meddelar att sørlandet fick mellan 15-40 m.m. med regn under dagen.
D.v.s Normalt är det simningen i triathon som är våtast men idag var det inte så.

tirsdag 21. juni 2011

Hove Triathlon 2011

Årets video som visades på TV2 sporten på kvällen efter arrangemanget:
Se avsnittet genom att klicka här

Mycket jobb och stress men det gick bra. Mycket bra. Och det var kul. Planläggningen för HoveTri 2012 har redan startat.

Här är de två första arrangemangen som vi hade vid strandhuset:


Hove Tri 2010:



HoveTri 2009:

Stockholm Marathon

Hade stora ambitioner förra året när jag anmälde mig till mitt fjärde Stockolm Marathon. Skulle under 3.10 och stå på pallen på Ericsson koncernmästerskaps marathondistans i Herrar "gubbe".
Har jobbat en hel del för mycket under vinter och vår samt tränat mindre än planerat så vid Fevik halvmarathon konstaterades att formen var långt från 3:10/pallplats.
Men marathon är kult. Man drar igång i rykande tempo och hoppas att det håller. Negativ split? Vad är det? Startade med 1:35,38 på första halvan vilket är några sekunder fortare är Fevik halvmarathon. Avslutade med 1:41,22 som är någorlunda OK med tanke på vårens träningsmängd.
En refleksjon bara: Missade målet med 7 minuter - Nåja, hadde inte tränat lika intenst som planlagt men.....
.... Vid inspurten på Sockholm stadion (OS 1912) så passerade jag en Ericsson anställd och kom 7 sekunder före i mål. Skulle jag vara i närheten av pallplats ?
Några veckor senare kommer mailen med ERIM resultaten.
Kom sjua i H40-49 bland 55 Ericsson anställda. Men grabben jag sprang förbi tog bronsmedaljen i Ericssons seniorklass.
Nästa reflektion är: Jag sprang Stockholm Marathon in 1984 i "falskt namn" (fick starnummer av min kusins man) på 03:45:23.
I 1985 på 03:50:54 och så i 1989 på 03:59:40. Nu i 2011 exakt 27 år efter 1984 så springer man alltså 27 minuter fortare.

søndag 1. mai 2011

Definition av Lyxproblem

"Lyxproblem handlar om alla de där problemen som bara uppstår när man egentligen har det förbannat bra. Kanske är det så att vi alla har en viss kvot av problem som behöver fyllas för att det ska bli någon form av balans i livet? Och har man inte tillräckligt mycket problem så skapar hjärnan det åt en. Som på beställning, utan att man behöver fråga!".
Detta skulle vara definitionen av lyxproblem enligt bloggen http://www.lyxproblem.se/


Lördagens lyxproblem bestod i att Grimstads två stora idrottsevenemang arrangerades samtidigt. Grimstad Sykleklubbs Bukkene Bruse eller IL Express Fevik Halvmaraton.
Tänkte en stund att hinna med bägge delarna men valde till slut halvmaraton på Fevik.

Pratade med Express innan start om faran att rekordpuljen i Bukkene Bruse kommer vid Vik samtidigt som löparna skall passera landsvägen. Hade blivit intressant om Världsmästaren Thor Hushovd och resten av cyklisterna måtte följa trafikreglerna och stoppa vid övergångsstället vid Fjære skole för att släppa fram löparna. Nu gick det troligen smärtfritt men det kan inte ha varit många minuters klarering. Hushovd gick i mål på 2:15 och passerade Vik ca 2:10. Löparna var vid Vik ca 2:15.


Visste att träningen har blivit lidande av för mycket jobb och snickrande sista veckorna. Och någon pulsklocka har jag inte använt på 3 år snart så jag hade ingen aning om tider/pace eller vad som var möjligt. Besvikelsen kom vid stadion när man hör tiden 1:35 från Rino's speakertorn. Nåja, det var väl ingen överaskelse och nu återstår det om man kan öka träningsmängd och kvalitet de sista fyra veckorna innan Stockholm marathon (Näppe).
Målet på 3:10 lär ju inte hålla när man inte klarar halva distansen i detta pace.


Rekordmånga som startade i årets Fevik halvmaraton. Men hur kommer det sig att det inte är 500 som står på startlinjen ? Ett välarrangerat lopp på en till dels mycket naturskön bana.

onsdag 13. april 2011

Fornebu Airport?


Sprang en runda på Fornebuhalvön i solnedgång efter avslutat jobb. Hittade en liten rest av flygstripan från den tiden då Fornebu var Norges huvudflygplats. I andra ändan, ca 2 kilometer längre österut, ligger Telenors huvudkontor samt Ericssons nya Norgekontor. Träningen är lidande då det har blivit en hel del jobb sista veckorna. Tar några längre pass på helgerna men ligger efter schemat. Men nu är det snart påsk och vädret skall bli bra så nu skall det cyklas ”bukken” och springas långt.

søndag 13. mars 2011

Vasaloppet 2011

Vasaloppet 2011. Året för att gå under 6 timmar och dessutom få medaljen.
Ja, det var planlagt så, men dagen blev lite jobbigare än vad jag tänkt.
Enkelt förklarat.... Bra fäste och sämre glid.
Att valla skidor dagen innan med prognoser som sa -6 till -8 vid start och vid mål ca -1.
Facit var att skylten vid start stod på -17 och vid mål var det ca -1 under eftermiddagen.
OK, skidorna fungerade bättre och bättre under dagen men sträckan Smågan till Evertsberg var katastrof. Katastrof var också att stå i spår 11 till höger.....
Hur kul det är att stå upp klockan fyra och komma till start klockan sex för att köa för att få komma in i startgrupp 4 och efter två timmars frysande så inträffar det en gigantisk massvurpa 400 meter efter startlinjen. Och där står man alltså och studerar män som ligger uppe på varandra och stavar och skidor som spretar åt alla håll medans det passerar 1-2 tusen människor vid sidan av. I första backen upp till toppen gick jag med folk som hadde både 5xxx och 6xxx nummer så det var milt sagt hopplöst.
Jörgen Brink vann igen på en väldig bra tid så medaljen (50%) var extra jobbig.
Det som motiverade mig sista tre milen var att gå upp 250 placeringar så att jag inte halkade ned i startgrupp 5. Och det fungerade. Klarade hålla mig kvar i 4'an med en placering ca 420 sämre än 2009 & 2010 men som sagt start grupp 4 igen.

Funderade några gånger om det kanske blev sista loppet men det var glömt dagen efter när jag pratade med Kjell Håkansson som vi hyr ett annex av. Jajjamensan, bokade samma helg nästa år samt anmälde mig på WEBen till 2012 några dagar senare. Va tusan, det finns ju några färger till på dalahästarna som jag inte har ännu och så var detta med 10-års medaljen i 2016.


mandag 21. februar 2011

Grenaderen 2011

En slags race rapport från en medelålders motionär från världens tuffaste skidtävling:

1) ATT LITA PÅ SIG SJÄLV
Redan på Torsdag kväll/Fredag morgon var skidorna preppade med både glider och fäste. Det blev en mix av VR30, två korta lager med VR40 och VR30 utanpå.
Kom till start och provade skidorna med OK resultat men efter att ha kollat på frenetiskt vallande medelålders män så blev jag osäker och la på ett kort lager med VR40.
Om detta var anledningen till att skidorna gled sämre än folk vid sidan av är osäkert. DUMT!

2) ATT LÄRA SIG AV MISSTAG
Förra året självseedade jag mig sist i pulje 2 och blev därefter tvungen att stressa förbi folk utanför spåret. I år stod jag därför i början av 2'an och tog turen upp till Kikutstua (17 km) och därefter Storflåtan (33 km) som uppvärmning. Ingen stress, hålla sin plats i köen, fokusera på att ta till sig näring utan att man där och då kände för att äta. SMART!

3) ATT VARA RÄDD FÖR GULA SNITSLAR
Stigningen upp till Løvlia gick hur bra som helst. Nu var spåren hårdare då denna sträcka troligen är preparerad hela vintern. Efter Løvlia får man en fin utforsbacke att vila upp sig i. Men så minns man Fisksetra och börjar oroa sig fastän det är flera kilometer kvar.
Så ser man de gula snitslarna som förvarnar om att här är en "piste noire".
I början plogar man lite grann, så ökar farten och det blir omöjligt att ploga i bob-banan som är slipad ned till is/skare lagret. Tappade balansen i sista kraftiga svängen och 1/100 dels sekund senare liggar man där och studerar 4 st rompetasker som tidigare medtävlanden har tappat i deras närkontakt med backen. CHICKEN!
Fisksetra är backen mitt mellan punkt 3 och 4 (Løvlia och Kleivstua).

4) ATT KÖRA I KÄND TERRÄNG
Skidorna börjar fungera bättre längre ut på dagen. Kleivstua passeras och så upptäcker jag at det är exakt samma trasse (Kleivstua-Sørsetra) som jag gick med pannlampa for några veckor sedan. Sørsetra till Sollihøgda är småkuperat och i sista backen får man en formidabel utsikt ned mot Tyrifjorden. E16 passeras och dagens första varma måltid intas. En varm våffla att tugga på i utförsbacken.

5) ATT GÅ TOM

Trodde att Sollihøgda var 70km och 20 kilometer var. Man ack så fel man kan ta. Efter 4 kilometer så står det en 70 km skylt och det var då alla krafter tog slut. Stoppade desperat i mig mer att äta men det var för sent. Det är fyra långa motlut på väg till Sandungen som är helt otroligt jobbiga. Nu ut på dagen börjar det yra av annat folk som skall ut på tur i marka så det kommer några kommentarer från folk som undrar om man verkligen är med på tävling. Hastigheten är ju inte så övertygande och tekniken sviktar. Det gör ont lite här och där. Efter depået vid Sandungen blir det mycket utför och chans att vila upp sig. Så är det bara transportetappen förbi Semsvannet och ängarna fram till Prinsessan Ingrid Alexandras skola Jansløkka.

Resultatet visar sig vara 54 minuter fortare än förra året. Det skylles nog inte god form men en hel del bättre väder och planlagt.
236 Pålsson,Bruno ERICSSON B.I.L. 6:49:05 +1:57:27

Goda anledningar till att anmäla sig till Grenaderen:

  • Otroligt fin natur att färdas genom
  • Lagom många som startar (läs inte samma stress som i Birken/Vasaloppet)
  • Enkel logistik (resa/övernattning/arrangör transport etc)
  • En god känsla att ha genomfört detta tuffa lopp.

Anledningar till att inte göra detta igen:

  • Gula snitslar=farliga utförsbackar. Ja, Fisksetra är ingen jag tycker om.
  • Om man skall satsa på Vasaloppet så är två veckor mellan tävlingar inte optimalt.

mandag 31. januar 2011

Eit land i brun saus


Kvifor spis vi som vi gjer,
og kvifor lagar vi ikkje mat sjølve lenger,
sjølv om vi elskar å sjå matprogrammer på tv?
Kvar blei det av tradisjonane?


Det är så NRK2 reklamerar för programmet "Eit land i brun saus" eller "landet brunsås" som det heter på svenska. Såg avsnitt 4 av 8 förra tisdagen där den röda tråden genom programet var att 14 minuter är vad genomsnittssvensken hinner lägga på sin dagliga matlagning, och vore det möjligt fick det gärna gå ännu snabbare.

Nästa avsnitt visas på NRK2, tirsdag 8.2.2011 kl. 19.45.

Och varför rekomendera folk att se på TV...
Bra fråga- Jo, jag siterar SVT:

"Aldrig förr har den äkta råvaran, den genuina matlagningen och den hemlagade maten värderats högre än nu. Ändå är det ingen som har tid att faktiskt laga maten. En motsägelse med tanke på att den västerländska människan aldrig har haft mer fritid än nu. Hur hamnade vi egentligen här?"

"Vad är det för vits med att äta mat med ett näringsvärde någonstans mittemellan kanelbulle och en bit kartong"

"Ett program för dig som äter. Varför äter vi svenskar som vi gör? Varför landar varmkorven och pulvermoset på tallriken samtidigt som vi ägnar mer tid åt kokböcker och matlagningsprogram än någonsin?"

Korv..... eller grandiosa, fjordlandprodukter, mamma scans köttbullar eller frukosten bestående av en 1,5 liters coca cola och statoils fem pack dajmbullar.

För den som älskar program som "värsta språket" eller "typisk norsk" så måste man se landet brunsås.

onsdag 19. januar 2011

Till Kleivstua utan Sara Palin...

Har börjat använda mig av programmet endomondo som man får genom en SMS och nedlastning från nätet. Telefonen kör GPS tracking och överför positioner LIVE till min sida på http://www.endomondo.com/. Det som skrämmer mig varje gång är programmets röst som beskriver sista kilometerns pace. Kaller "henne" för Sara Palin då rösten har en släpig Amerikansk engelska. "Last kilometer in fiiiive minutes an threeeee seconds" när man är på väg in i nattsvarta marka med en Ledlenser 7h som lyser upp några meter framför mig. Att helt plötsligt höra Sara Palin bak sig skrämmer vattnet av mig. Föresten skämmer hon mig när jag ser på nyheter också. Så vid kvällsturen från Sollihøgda till Kleivstua så fick Sara vila och jag hade med mig kollega Johan Morten istället.
Har testat några Elljusspår i Oslo / Akershus sista veckorna. Här kommer några kommantarer från dessa platser.

KATTÅS: Körde in vid IKEA Slependen, förbi Billingstad station och sedan rakt in i Vestmarka. Parkerade vid Kattås och upptäckte att det är bättre att köra ända upp till Vestmarksetra. Här börjar själva slingan. Vägen upp/ned från Kattås var inte så intressant att gå på skidor.
Slingan är ganska kuperad med "fiskebein" upp och störtlopp utför. GPS påstod att max hastighet var över 50 km/h.


SOLLI GÅRD: Lång tur ut på småvägar från Asker sentrum. Brant backe upp från parkeringen till spåret. Detta var brant puckelpist efter avslutat träning. Spåret var bra men det var ett enormt oöversiktlig spårnät/Elljusspår där det var omöjligt att förstå om det var ett "system". Trodde jag hade testat alla slingor men när jag jämförde med http://www.skiforeningen.no/ markadatabase så hade jag missat en slinga i norra delen.



EINERÅSEN/GULLHAUG:

Närmaste elljusspåret från där jag jobbar/bor. Har testat att parkera både vid Gullhaug och det närmaste alternativet vid Rykkin (toppen av Paul Bergs vei). Här får man hög puls ganska fort. Det går uppåt, uppåt, uppåt och i slutet så kommer det en saftig utförsbacke.

SOLLIHØGDA:

Här är min favorit. Elljusspår som går rakt in i marka och så samma väg tillbaka. Har man med sig pannlampa så går det lätt att ta sig till Sørsetra (see exempel på endomondo) i undulerande landskap. Vidare till Kleivstua bjuder på ett mer kuperat spår.

Missade parkeringen första gången jag var här. Bästa parkering för skidträning är vid min 1km passering. Dit kommer man genom att ta till höger första väg efter Buskerud skylten (ca 200 meter). Följ vägen 800 meter tills du ser elljusspåret.

lørdag 1. januar 2011

Funbeat statistik

Uppsummering av 2010: Med tanke på att hälproblemerna inte ger sig så borde kanske träningen varit lite mer varierat och inte baseras på >50% löpning.
Fastän jag inte sprang en meter under Januari och Februari för att se om hälproblemen kunde försvinna så är det ändå ett snitt på nästan 5 mil i veckan under året. Cykel och simning har nästan försvunnt från statistiken. Skidor/Rullskidor var som tidigare år.
Så i 2011 bör cykel och simning tredubblas och ha löpning och skidor på minst samma nivå.
Kanske prova att kopiera April/Maj träningsnivå och behålla den till sluten av September?
Sista månadernas motivation och iver har som statistiken visar varit både bokstavligt och bildligt "haltande".
Funbeat hittar du på adressen: http://www.funbeat.se/

fredag 31. desember 2010

Precis som det startade....


Året avslutades precis som det startade. En 5-mil på Øynaheia den 30/12 och en lång promenad med hundarna på årets sista dag. Här representerad med en bild över Sømskilen och Torungens fyr i vacker skymningsljus.

5-milen tog på då det blev +1 grad och skidorna blev bakhala. Hade inte trott att fônvindarna skulle ändra minus 7 till en plussgrad på så kort tid och hade därför bara kallvalla i bakfickan.
Såg på spårkartan att man är i Birkenes kommun 4 ggr per runda så jag har alltså besökt Bikenes 12 ggr på en dag. Hu
Imorgon skall jag kolla funbeat statistiken för 2010 och lägga planerna för 2011.

lørdag 25. desember 2010

"Jol" på Gautefall




Varmt som attan oppe på fjället med -13 grader och isande kallt i dalen med -19. Såg ut som en drag queen med långa isvita ögonfransar efter en runda. Annars har det eldats i peisen och lagats god mat. GOD JUL!
Läser "weight management for triathlets" och hittade något kul att citera på sidan 52: "Don't judge success on how good you look in tri-clothes. Triathlon clothes are unforgiving to say at least. Clothes with 'compression' and 'support' are popular but they are double-edged swords. the skin that is being compressed has to go somewhere so it balloons out over waistbands and leg grippers, making you look more like a sausage than an endurance machine."

Nyaste trikläderna i klubben har tyvärr denna effekt. Överdelen har till och med kallats sports BH'n av andra som också har "korv" problemet.

lørdag 11. desember 2010

Race Week: The Final 7 Days to Your Best Luciamarathon

Läste på IRONMAN news om en ny bok som handlade om Ironman: Race Week: The Final 7 Days to Your Best Triathlon.
Kan tänka mig att det handlar mycket om att sova, äta, mental förberedelse, lugna pass för att få överskott till den stora dagen. Skall läsa boken förr eller senare. Oavsett, denna vecka startade med Sen kvällsjobbning på Måndag. Upp 5 på Tisdag för att köra till Fornebu. Jobb hela dagen och nattåg till Bergen. Jobba hela dagen förutom en kort lunch och promenad till Bryggen.

Nattåg tillbaka till Asker och hämta bilen vid Ericsson för att köra till Tønsberg. Jobba hela dagen och så på kvällen köra till Strömstad. Fredag gick åt att fixa nytt pass samt jobba vid min systers köksbord.
Hela veckan bar präg av minuskonto på sömn. och överintag av junk köpt vid alla möjliga tider på dygnet. Och den mentala förberedelsen och träningspass var lik NOLL
Så kom min "race day" vid Luciamarathon i Bovallstrand och det skulle springas 8 varv på 5,25 km på en bana med asfalt och grus. I tillägg så kan det nämnas snö, is och slask. Banan var mer krävande än vad jag föreställde mig efter att ha sett orienteringskartan till IK Granit och vinterunderlaget saktade också ned en hel del. Och så får jag väl skylla på "last 7 days before race". Tiden blev svaga 3:38,11 som otroligt nog räckte till en tredje plats i min sista tävling i H40.