lørdag 15. juni 2013

Songsvann rundt motsols extended version = Skogsmaraton

Då var det äntligen genomfört. Har sprungit Nordmarka skogsmaraton efter att ha varit på bucket list i många år. Madammen skulle på lure coursing med Borzoierna norr om Gardermoen så gamlefar fick några timmar med att springa Skogsmaraton.
Första milen svakt uppför på 52 minuter. Andra milen vet jag inte men troligen på samma hastighet. Tredje var ganska otrevlig med ont i höger ackilles men hängde med alla andras fart. Fjärde var mycket utför och var nog dagens fortast mil.
Stoppade upp och tog några bilder ut över Nordmarka. Det är så stort och fridfullt fastän det är direkt utanför en världshuvudstad. Har kryssat Marka några gånger på Kristins runde och Grenaderen så man är inte helt nybörjare på markatur.

Börjar äntligen se slutet. Oslo är där nede och Sognsvann ännu närmare. Kraftledningar är det ända avbrottet av ren natur på de 42 kilometerna på Skogsmaraton. Det går upp för mig att detta är min första runda runt Songsvann. Lite längre än Heming Leiras SRM lopp och dessutom motsols.

Kom i mål på 3:39:23 som är endast fem minuter saktare än Ogge rondt som var årets första marathon. Klart godkänt om man år lov att säga det själv. Friska ben, jämn fart, hyfsad tid för att vara skogsmaraton och inga trötthetsympomer. Efter duschen gick jag runt i målområdet och hittade Kondis tält. De hadde en massa böcker och information samt utställning av alla möjliga utmärkelser man kunde ansöka om efter genomförda lopp eler tider. Tittade på hytteplanken och lustigt nog var det mitt namn på den med årstalet 2009. Hytteplan-Ken överlämnas endast vi långlopp och i och med att jag inte ställt upp i Ultralopp sedan 2009 så har plankan och jag aldrig mötts förrän idag.
Detta var sista stora grejen innan jag eventuelt står på startlinjen på en triathlon i när framtid.
Nu blir det bara simning och cykel i tre veckor.

lørdag 1. juni 2013

Farsund Maraton

Agderfylkene har i år fått två nya marathonlopp. Sprang tidigare i Maj Steinslands Bygdemaraton och i morse bestämde jag mig för att springa Farsund Maraton. Trög trafik gjorde att jag kom fram 10 minuter innan start men stod på startlinjen i god tid innan startskottet (ca 40 sekunder).
48 st valde marathonsträckan och resten av de ca 550 löparna sprang halvmarathon, 10k eller barneløp. yr.no varslade kuling på 10 m/s på listalandet och det kändes ganska väl på de långa oskyddade raksträckorna förbi flygplatsen. Efter 13 km var jag så pass ensam att jag tappade kontakt med personer framför och bakom mig själv. Stoppade upp och tog ett foto rakt norr om Lista flygplats och med utsikt mot Lista Fyr och havet.....

Sprang fel på ett ställe där jag av någon anledning bommade på vit(!!!) snitsel eller en liten orange pil i backen. Tappade ca 2.5 min och en placering men kom mig upp på sjätte platsen igen efter ett antal kilometer. Man kan snabbt glömma att marathon är långt. Loppet börjar egentligen inte förrän efter 30 km. Då var det i alla fall medvind hem men det är svårt att hålla huvudet klart och farten uppe. En lång runda med 1/3 grusväg och 2/3 asfalt med en massa frivilliga som passade på trafik och vätskedepåer. Reflektionen går till Oslo och Stockholm marathon som har två rundor på 21k medans Steinsland och Farsund har en runda. Här var det mycket natur på en dag och sista halvdelen går från Lista Fyr till Farsund längst havet så den delen är extra fin. Måste säga att här finns det många fina stränder som liknar landskap i Danmark/Halland/Skåne.
Gratulerar Farsund! Ni har fått en ny event i kalendern. Ett trevligt lopp med en massa glada frivilliga som gjorde en topp insats. Vil ni ha tips så sätt in en DJ/mikrofonman i målområdet som piffar upp stämningen. När jag gick i mål var det ganska stilla. Kanske flytta starten på Maraton till en timme innan halvmaraton så att det inte blir vakuum. Och kilometerskyltar hade varit topp.
03:29:01 i stark vind och med en felnavigering känns ganska bra.

Artikel i Farsund avis inklusive en Youtube video.

søndag 26. mai 2013

Triathlon om 41 dagar?

41 dagar kvar till Celtman.....
Långt efter tidplanen, men fortfarande chans att komma i "ta-sig-runt-form".
Status:
Löpning går förbluffande bra med tanke ett antal småskador som inte vill försvinna.
Cyklingen är ca 3 veckor efter planen. Det är enkelt att skylla på en kall och sen vinter som inte blev till vår förrän långt ut i Maj.
Fakta är att våren 2006 var ännu kallare och det låg snö i diket vid Kilandsvattnet fram till i början av Juni.
Under helgens turer runt "Bukken" så var det ingen snö på samma plats.
Til jämförelse så hade jag 1000 km mer i kalenderen 26/5-2006 än i år.
Simning: 1 km i bassäng i vinter. NU eller aldrig.... Sista chansen att sätta igång.....
Spänningen var stor när man tvingat sig ända till Sørsvanns parkering och den nya våtdräkten tas ur orginalpaketet.
På med neoprensockar och badmössa.
Hur skulle det kännas att gå ned i iskalt vatten och känna vattnet komma gjenom glidlås och andra öppningar.
Men, det problemet fanns bara mentalt. Det var varmt i vattnet och det var bara att sakta glida över sjön mot Runes björk.
Två rundor på 550 meter och med ett kort stopp in i mellan för att ta bort dimma på simglasøgonen.
Det gick så klart inte fort eller tekniskt korrekt. Men det spelar ingen roll. Jag kom mig i vattnet och lyckades komma förbi några mentala hinder.
Nu är jag igång igen. Siktar på ca 4 mil simning på 40 dagar. Räknar med att det håller.


søndag 19. mai 2013

Alpe d'Hinnebuez


Har roat mig med en ny geocache som skall publiseras till helgen.
Behöver lägga ut några bilder på nätet så att www.geocaching.com kan linka in dem.

Hinnebu är en lång seg backe på ca 34 kilometer från Fevik. 6-7% stigning i några kilometer med några flatare partier in i mellan. Till slut når man målet på ca 250 m.ö.h.
Inte i närheten av Alpe d'Huez men backen blir mycket tuffare ut om man skriver Alpe d'Hinnebuez.

Gjorde en liten collage med klubbtröjor på de närmaste klubbarna.


Och så här blev resultatet: Alpe d'Hinnebuez.

onsdag 8. mai 2013

Ogge rondt

 
Marathon i Aust-Agder har inte arrangerats på många år. Sist var det Fevik Marathon som senaste åren gjorts om till halvmarathon. Innan dess existerade Øyestads marathon.
Så när marathonlöparen Odd Gunnar Tveit sände inbjudan till Steinsland Bygdemaraton, Ogge Rondt så var det bara att tacka ja och anmäla sig.
 
Här hadde Odd Gunnar fått med sig Birkenes IL, hela Steinsland och Svalands inre bygder.
Entusiasm i alla led, folk med norska flaggor i alla kryss, "følletraktor" och depåer i traktorskopor.
 
 
Regn hela förmiddagem men 10 minuter innan start kom solen. Men kall vind som gick rakt genom kropp och själ som man kan se på bildet under.
 
Vintern och vårens träningskalender har många timmar men kanske inte med kvalitet.
Har sprungit och letat efter geocacher eller stoppat upp när vänsterfoten strejkat.
Var osäker på vilken fart man skulle ha och när man dessutom inte har på sig klocka så då får det gå på feeling. Och det gick bra..... i 25 km. Märker att man inte haft några långa rundor eller Nelaugturer innan detta lopp. Benen var inte samarbetsvilliga och tappade därför 10 minuter på en konkurrent de sista 17 km.
Kom in som nummer 4 av 38 st på 3:34. Førsta gången jag var i mål innan Herr Tveit men han har varit skadad och hadde litet träningsgrundlag. Samtidigt som han hadde många att prata med rundt Oggevatn.
Trevlig liten tävling på cykelavstånd med mångdubbelt fler frivilliga än deltagare. Dessutom så samlas stora delar av ortsbefolkningen i vägkryssen för att heja på deltagarna. Dusch ute på en äng. Prisutdelning, servering av kaffe, våfflor och kaka var i garaget till Tveit.
 

Plottade in Ogge Rondt i MapMyRun för den som vill se på banan som var nästan bara asfalt.
Var intresserad i hur altitude statistiken skulle se ut men blev misförnöjd då det ser ut till att vara en flat bana. Från och med 4 km så var det många långa sega motbackar upp til Vatnstraum.

 
 
Puh, det var skönt att vara igång med sommarsesongen efter en seg vinter. En redig genomkörare som fungerade bättre än förväntat. Några minuter sämre än snittet på de första tre 42k förra året men Ogge Rondt var tuff med backar och kall vind. Nu väntar en massa långa rundor på cyckel i Maj och så simma i Juni så kanke det finns hopp för en triathlon i Juli.

mandag 25. mars 2013

Taulekilen geocache och badplats

Hade lite att göra och skruvade ihop en av mina cachecylindrar från Kina och la ut på långtur med löparskor runt Fjæreheia.
Skulle se om det var möjligt att hitta en passande plats för en cache vid badplatsen i Taulekilen.
Det är fem cacher på Fjæreheia sedan tidigare men i norra delen är det tomt. Så jag valde att avslöja en kvällsdopp badplats för allmännheten med detta.  
Hittade en bild från Augusti som jag lägger med så att de kan importeras i www.geocahing.com

Og tog några några ny bilder med snö.
Orienteringskarta som Hisøy IL har till försäljning. Har sprungit många lopp i sparebank cup på denna karta. Kuperad terräng med relativt få stigar. Egentligen borde det finnas ett "motbakkeløp" i Grimstad "Fra Fjærestein til Fjæreheia" med målet vid masten på toppen och 160 meter stigning.

Så här blev resultatet:
... hoppas det blir några besök och logningar av de lokala och besökande geocachare.
Ta med badbyxan. I alla fall i Juli/Augusti. Just nu ligger isen tjokk.

søndag 24. mars 2013

Bjørkos tur med hundar och två nya cacher

En ny tur ut med hundar och två cache cylindrar. Denna gång till Bjørkoselva i Øvre Landvik.
Behøhvde än en gång ett ställe att lägga bilder på WEBen så att det var möjligt att göra ett gott editeringsjobb med cachebeskrivningen.
Ca 3 kilometer att gå i 1 meter djup snö. Men det är ett skarelager halvvägs så det underlättar.
Första cachen blir gömt inne i en stenansamling som rasat ned bergsidan. Då det är i solsidan mot syd och grå granit så ligger ormarna och värmer sig när våren kommer på riktigt.

Behövde en bild på en Hasselsnok (slettsnok) då wikipedia hade en dålig bild.
Denna lilla varelse mötte jag på kongeveien på ett löppass från Lillesand till Fevik.
 
Nästa cache blev plasserad i mynningen av Bjørkoselva. Ute på den lilla øn ute i Syndle.
Får hoppas folk blir nöjda med dessa nya cacher. Det är ett fint område att vara i både på alla årstider.
Spoiler på cache positionen...


søndag 17. februar 2013

Allmannavegen Frolands Verk till Setesdalen

Har tidigare lagt in en hel del bilder utan någon som helst förklarning.
Kanske dags att förklara vad detta blogginlägg handlar om....

Jo, saken är den att motivationen med att träna är tyvärr inte så stor som den borde vara. 
En småskadad åldrande man som inte längre klarar att motivera sig genom att anmäla sig till någon häftig utmaning. Något måste göras. Ett nytt moment, en ny grej. vad ?

Blev introduserad i geocaching av min sambo och tyckte till en början att detta var mega-töntigt.
Geocaching är alltså en form av orientering där man med hjälp av GPS skall hitta en box (Cache).
Cache kan vara alt från en 1x1 cm cylider till en stor matbox.
Eller som några säger: "I use multi-billion dollar military satellites to track down tupperware in the woods".
Om man bortser från alla cacher som befinner sig på busshållplatser och stadsnära områden så finns det otroligt många bra punkter som man annars aldrig hade besökt.
I många helger har vi gått turer med hundarna till olika toppar i Øvre Landvik. Besøkt bygdeborgar som användes under 500 talet e.kr. etc

Och så föddes tanken på att sätta ut sina egna cacher i skogen. Och för det så behövdes det några bilder så att beskrivningen av cache skulle bli så bra och intresant som möjligt.

Vi valde ut första delen av Allmannavegen som går mellan Frolands verk och Evje i Setesdalen.
Här har ingen tidigare lagt ut någon cache. Ett vitt område på kartan.
Behövde lägga bilder ett eller annat ställe på webben för att kunna linka mig med URL till bilder från geocaching.com.

Detta blev resultatet (Genom att klicka på cache namnet kommer du till geocaching.com):






Sandkjennrøysa


Fugleleiken



Kvilstein


Ataham (Fjanten) som valp vid Lundesanden 2009.


Motiveringen går ut på att välja ut 1,2, max 3 st cacher på lagom avstånd. Springa eller cykla till området och så hitta cache. Så springa tilbaka hem igen. Låter kanske crazy ut men så får passet en mening. Kan liksom inte korta av rundan för att man har lust. Man SKALL till en punkt oavsett.
Föredrar derför cacher som man anänder 30 minuter transport till fots och 20 sekunder letande innan man hittar boxen. Det är värre med 20 sekunders transport från bilen och 30 minuters letande.
Skall ge ett exempel - Detta är en cache: (Kommer snart).



lørdag 16. februar 2013

Anmäld till Steinsland Bygdemaraton 4 Maj 2013

Tidningen och nätsidan Kondis.no har Norges bästa terminlista för konditionsidrotter och förra året hittade jag 2012 års festligaste Marathon på Møkster genom att studera denne enorma databas med tävlingar. Medans jag väntar på pappersutgåvan av "Kondis terminliste" så gjorde jag en søk i databasen som blir större och större för varje dag fram till årets dead line datum.
Til min stora glädje har Aust-Agder åter igen fått ett Marathonlopp efter några års tomhet efter Øyestad Marathon och Fevik Marathon.
Aust-Agders nya lopp blir arrangerat av, min konkurrent i gubbklassen, Odd Gunnar Tveit. Och det på hans hemort Steinsland strax utanför Birkeland.
Alla som har löpt marathon i Norge har nog mer än en gång mött denne mannen. Han passerade 100 marathon för några år sedan utan att ha sprungit ett enda marathon utomlands (Om man inte räknar Unionsmaratons lilla avstickare innom Östervallskog i Sverige). Odd Gunnar är kanske mest känd för sitt val av tävlingsklädsel vid kallare grader. Har sett denne man springa Påskemarathon i Drammen 2008 i kortbyxor och singlet i minus 7 grader.

Bilden är en linkning til Sirdølens bildgalleri från Suleskar Marathon

 Förra årets Suleskar Maraton i samma klädsel med ett kort snöoväder på över 1000 meters höjd.

Loppet har fått egen logo och en web sida är under konstruktion med adressen http://www.oggerondt.org/

Och så blev det ytterligare reklam i sista numret av Kondis:


Har gjort en liten karta för att plotta in Steinsland, Oggevann, Tågstationen på Vennesla, Kjevik flygplats och så världens navel Fevik.


Har meddelat min ankomst och gläder mig till en naturskön runda "rondt" Oggevann den 4 Maj.

lørdag 17. november 2012

Embrunman 2012 race report - En dyrköpt t-shirt

Denna historia går tillbaka till 2008 och målgång på Ironman France. Jag blir sänt in i ett ett stängt område i operaparken i Nice med massage, mat och dricka efter målgången. Letar en stund efter soffpotatisklubbkamraten som gick i mål en halvtimme innan mig själv men ser varken han eller de andra från Arendal Triathlon. Har sprungit Maraton på engelska promenaden i 32 grader i skuggan. Størsta problemet är att det inte är någon skugga i Nice. Dehydrerad och utsliten sätter jag mig på ett bord och dricker en öl och käkar en pastatallrik. Blir sittande en stund och konverserar med en mycket trevlig fransos som pratar flytande engelska (jajjamensan, de existarar alltså!). Han bor i Nice men detta var första gången han var med i IM France. Han tyckte det kändes jobbigt att tävla i sin egen träningsterräng. Vence, Tourettes sur loop, Gourdon, Causols etc.
Han berättar om sin stora triathlon passion som är Embrunman i Alperna. Superlativerna var många och det lät som en tävling att lägga i "the bucket list".

Förra året stod jag i skiftzonen på Elbaman och skulle skrämma de andra medtävlande med en svart Norseman tröja från 2008 (alltså: som gått ut på datum enligt en kamrat till mig).  Både i skifzonen och på hotellet var det mängder av triathleter med Embrunman T-shirt.  Tanken gick tillbaka till "the bucket list" och så började jag  googla resa, arrangemang, övernattning, youtube, hyrbil etc

Har senaste året saknat den glödande motivation i träningen men jag gjorde upp en plan som jag mer eller mindre klarade att följa. Simmade bara några få kilometer i bassäng under vinteren men fick då några minuters värdefull instruktion av Grimstad Triathlons simexpert Øyvind. Tog en intensiv simträning de sista 6 veckorna innan Embrunman med ca 36 km simning på de sista 5 veckorna.

Cyklingträning var ca 4500 km under sista månaderna och tyvärr en del efter planen.
Löpningen gick som planlagt under vår/sommar  med Holmestrand Marathon, Hjallerup Marathon, Suleskar Marathon, Unionsmarathon och Møkster Marathon.

Det enda som inte följde planen var viktkontrollen. Var fortfarande 3-5 kg tyngre än önskat.
Var i alla fall skadefri och formen kändes väldigt bra. Gjorde halv IM distans test på träning och det har aldrig fungerat bättre.

Fløg med RyanAir från Sandefjord till Bergamo. Hyrde bil och körde första dagen direkt till Alpe d'Huez för att testa lite "backträning":

Problemet är för mycket backar och för lite tid. Man var mitt i Alpernas tuffaste backar känt från Tour d'France sändningarna men tyvärr kunde man inte hinna med Col d'Galibier och Col Angel etc etc etc
Alla hotell i Embrun var bokade i mer än ett år i förväg så jag flyttade nästan varje natt mellan olika ställen.
Att köra i Alperna tar tid. 26 km på hotells.com är fågelvägen och kan ta 1.5 timma att köra med bil.
Hittade bl.a. detta ställe där Touren gick förbi nästan varje år:
Tillbaka i Embrun för att testa simning och löpning.
Från den lilla sjön upp till Embrun är det tyvärr 100 meter stigning i värmen.
Testade att jogga runt størsta delen av halvmarathon rundan (*2) och finner denna intressanta vätskedepåen.
 En del av löprundan gick rakt genom gågatan i Embrun.
Gäller att passa på öppettider i Embrun. Lunch stänger ca kl 14 och så är allt stängt fram till 19:00 (då menar jag ALLT!!!!) Detta blev "sista måltiden":
 Körde ned til "simarenan" igen - 34 grader i skuggan - ingen förändring av väder inför "race day".
 Check in.... precis som i TdF eller vad skriver jag på. Dör jag så har arrangör inget ansvar ????
 Så var det att sätta på startnummer. "DøsUnTres" är väl bättre än 999 (Nöff,nöff,nöff)
Allt packat och klart. Reste ensam denna gången och med tanke på ca 35 grader varmt 188 km cykling i livsfarliga backar + Marathon så skrev jag faktisk ett "in case of emergency-letter" og la i lådan.
Ville gärna berätta vilket hotelrum som skulle tömmas och var bil och bilnyckel var om jag totalkollapsade.
 Så står man där igen. Man har i alla fall haft ett rejält mål att träna inför och man känner sig redo. Denna gång visste jag att simning kommer till att vara den delen som var lättast.
Några minuter innan start kommer en fransos från grannstaden Gap och frågar "Rrr U Bruno Palssón from Suede? Qui Qui, My wife is Swedish/Norwegian and my kids ask me to talk to you. They will look for DosUnTres and give you support, Gudd löck". Förbaskat kult - Kändes ganska ensamt en stund då det var bara Spain och Switcherland runt en stackars Svensk amatör. Kan väldigt lite franska så det blev ganska mycket "pjatter" i öronen innan start..... 
Damerna (ca 90 st) startade 5 minuter innan drygt 1000 galna män.
Simarenan är en konstgjord sjö som tyvärr är ganska grund. Jag är som känt förbaskat "chicken" när det gäller att simma på grunt vatten och första 1/3 av rundan var som "Oggevann Triathlon".
Men, jag hade testat sjön i två dagar och var mentalt förberedd. Startade lite fegt mitt i gruppen och var innestängd först halvan på första rundan. Hade annars ett mycket bra fly och Øyvinds instruktioner i vintras satt som ett mantra. Avanserade hela tiden och kom upp på personligt rekord (och detta var en insjö) 3:15.
Har aldrig sett så många cyklar i T1 någon gång. Dels simmade jag som en gud men så är det nog så att Embrunman är cyklisternas Triathlon. Här var det många skiftnycklar i vattnet som skulle glänsa senare under dagen.....
Cyckeletappen på Embrunman är den mest brutala cykling jag varit med om. Det går knapt att beskriva.
Från T1 går det uppåt i flera kilometer. Efter några hundratals meter med stigning ser man ned i sjön och det är fortfarande några som plaskar febrilt in mot stranden där nede. Vägen går vidare uppe på åsen och efter mycket upp och ned så kommer man ned till sjön igen för att köra över bron. Vägen tillbaka till Embrun är trafikerad och ganska flat. Så kör man små vägar på dalsidan norrut/uppåt dalen så kommer den mest fantastiska delen med magnifik utsikt..... stigningen upp till Col d'Izoard på 2364 meter över havet. Denna del hade jag studerat på youtube videoer och stigningsgrafer. Allt såg OK ut. Ca 6-11 % lutning.
Värmen började bli ganska jävlig vid denna tid på dygnet. Som tur var blev det svalare ju högre man kom.
Uppe på toppen så var det bara att försöka ta med sig så mycket dricka och näring om var möjligt. Sydeuropeerne tog på sig vindjackor etc men jag var van vid denna "normal norsk max sommar temperatur". Om resan upp var en TdF äventyr så var vägen ned milt sagt "häftig". Lägger med denna grabb som åker longboad ned på andra sidan.... (Mot Briancon)
Toppen på Embrunman kommer vid ca 100 km cykling av totalt 188 km. Nu kommer flera mil med utför ned mot Briancon. Hemsidan till Embrunman har tyvärr inte någon bra höjdkurva men tävlingen har en logo med en kurva. Den indikerar att det finns fler backar efter detta. Normalt sett så tror man att det är bara att "rulla" utför dalen ända ned till Embrun. Men, så är det inte. Det är tre gånger som man skall upp hela alpsidan för att sedan i full fart sätta utför på dåliga asfaltsvägar.
För den som funderar på att dra till Embrun i framtiden så skall den personen i så fall kolla backen vid "Montee de Pallon". Det är en jävlig backe på ca 20% och 1 km lång. På profilen är det bara en liten backe men i värkligheten och 34 graders värme, vindstilla och solen i ryggen....... En kropp som gått tom för energi och ben som får krampattacker så är det här man kollapsar. Jag åkte till Alperna i tron på att 53/39 + 11/28 utväxling skulle kunna fungera även här.
Min lägsta växel var alltså 39/28!!!!!!!!!!!   Och jag stod upp och trampade nästan hela dagen. Fick kramper efter ca 15 mil vilket sammanföll med helvetesbacken i Montee de Pallon. Det var så jävligt att jag valde att stå vid sidan av cykeln en stund för att inte ramla ihop i värmen. Ingenting fungerade längre. Hela kroppen var som ett Japanskt kärnkraftvärk utan kylning. Fortfarande dryga 3 mil kvar att cykla.
Har bra lust att sluta skriva här. Dagen har varit fantastisk fram till detta ögonblick. En enorm simning, En TdF etapp på cykel med klätring up til Col d'Izoard och så ned igen. Massvis med namn och team skrift i asfalten så att man kände sig som ett proffs.
Men som sagt. Nu var krafterna slut. Det är ca 34 grader varmt och solen steker i nacken.
Detta är backen. Här kör fransmännen med 3 skivor fram eller med en helt annan utväxling än mig.....
Uppe på toppen av Pallon så bär det utför igen på svängiga vägar. Till slut så kommer man fram till Embrun men så skall man tyvärr inte till T2 med en gång (som skulle innebära 180 km) utan man skall genom staden och rakt upp till högsta möjliga punkt. Här är det brutalt varmt, fruktansvärt brant och ca 3 km uppför. Jämför detta med Blakstadbacken efter att ha cyklat runt Herefoss. Skilnaden är att man nu har nu cyklat snart 188km med 5000 meter höjdskilnad i 34 graders temperatur. Det är här jag står och skakar av kramper för andra gången samma dag. Se denna video och se hastighetskilnaden på samma grabb vid 1:21 och 1:41 (Det var så jag sakta slutade fungera):
Vad gick då galet? Svårt at säga men en avgörande sak är val av utväxling. Jag stod upp och trampade på en allt för tung växel på cyklingen. Och det var min lättaste växel, tyvärr. Nästa sak är värmen som var svårt att göra något med. Har man inte upplevt mer än 24 grader varmt de sista 12månaderna så är det svårt att få kroppen att fungera i temperaturer över 30 grader. Man svettas och förlorar stora mängder salter. Svårt att kompensera med intag av gel, barer och sportsdricka. Kropp, mage och hela systemet slutar fungera - så är det bara.
Rullade ned backen ned till T2. Förlorade säkert 40 minuter på sista 3 milen. Var totalt utmattad och tog det lungt i T2.
Joggade ut av T2 och bestämde mig för att gå när det var uppför. Började genast komromissa med att gå 100 meter på varje kilometer. Spelade ingen roll om man hällde 5 liter kallt vatten från en hink över huvudet så var man överupphettad 3 sekunder efteråt.
Det låg folk i diket överallt och ambulansirener hördes från alla kanter. Pinsamt att vinnaren redan var i mål när jag skulle ut och springa. Var irriterad över att jag la ned RESORB anti-dehydreringstabletter i bag som jag först skulle få se efter 21 km.
Slet mig runt i värmen och vid varvning fick jag pinsamt nog en reflex-självlysand-ring.
Solen gick ned med temperaturen var inte så långt från 30 grader. Fick i mig några RESORB och fick upp farten igen. Sista 10 km var i mörker och det blev ganska trevligt när man passerade sista "byfesten" på andra sidan älven. Rundade sjön för sista gången och avanserade minst 70 placeringar på sista 21 km.
Tog en simtur i sjön, fick massage och en lite mat. Satt mig i bilen kl 23:00 och såg att det var 25 grader varmt på väg till Hotellet. Vilken resa! Svårt att beskriva. Fick en finisher T-shirt som var självlysande orange och måste vara den mest dyrbara (LÄS: MEST DYRKÖPTA) T skjorta som jag har.

Sim     1:15:08
T1      3:39
Cycle  9:13:34 (Här var det minst 40 minuter stopp - vem vet, kanske mer - var helt borta en stund)
T2      9:10
Run     5:42:45 (Fungerad lika bra som ett japanskt kärnkraftverk utan kylsystem)
Total:   16:24:14.0

Ca 2 timmar mer än vad jag hade tänkt mig - oavsett så är jag nöjd att komma i mål.
En del värre än jag tänkt mig, dåligt påläst, vissa missar i logistiken etc etc

Så var det bara att få en god natt sömn (och det var inget problem att somna - tro mig) och så stå upp och äta frukost på det lilla hotellet med franska gäster som kommer bort till mig och min självlysande t skjorta och säger "blupp la plipp du Embrunman qui qui". Bara nicka och le snällt och lova mig själv att lära sig franska till nästa gång.
Blåste ned till rivieran för att i några dagar bara ligga och sova i solen och faktiskt glida fram i sakta crawl längst stranden......