Funderingar om året 2009

När jag ser tillbaka i livet så har det varit vissa perioder där mestadelen av fritiden går åt till et specifikt intresse. När jag bodde i Stockholm hade jag en segelbåt tillsammans med en kamrat. Alla helger och semester gick åt att segla. Efter ca 3 år så tenkte jag att kanske skulle man ha rest i Europa eller något annat. D.v.s intresset minskade och när jag dessutom flyttade till Norge i 1992 så var det naturligt att sälja båten (en B31 (Bruno Boström 31 fot)).

En del år senare bestämde jag mig för att ta grönt kort i golf. Helt plötsligt gick all fritid åt att gå runt en golfbana och slå en liten vit boll så få gånger som möjligt innan den trillar i hål 18 ett antal timmar senare. Hade med golfklubborna på jobbresor och semester. Men helt plötsligt så sker det igen. Har jag tid med detta? Har inte jag annat att göra?
Det som definitivt avgjorde min sorti ut av Strömstad golfklubb och Grimstad golfklubb var att löp och cykelträning var mycket roligare.

Så inför år 2009 var jag lite fundersam. Skulle jag klara ett fjärde år med hård träning och tuffa tävlingar. Genomförde ju både Norseman och Ironman France under 2008 och hur skulle jag klara att mobilisera motivation för att satsa i 2009.
Bestämde mig tidigt i Januari att klara medaljen i Vasaloppet. Låter enkelt med 50% extra tid på vinnartiden. Men med tanke på att Aukland/Svärd/Tynell & Co står i elitledet och jag i startgrupp 4 så får de ett försprång medans jag står och trampar i första backen tilsammans med några tusen andra. Efter att ha varit få minuter bak de sista två försöken så var det med stor besvikelse att höra samma speaker i Oxberg (3 mil kvar) säga att "nu var vinnaren i mål och det innebär att ni som passerar just nu har goda chanser att klara medaljen bara ni skyndar er".
Tänkte först .... Gubbe, det sa du i 2006 och 2007 också. Men så fick jag en portion killer instinct. Hade skidor som fungerade bättre efter att det börjat snöa och att temperaturen ökat. Krafter kvar och så var det bara att fokusera. Kom förbi klockstapeln i Mora och hade räknat med att det var många minuter kvar till att medaljrepet skulle dras så det var bara att staka på för fullt och några hundratals meter senare passerar jag målskynket med ""I fäders spår, för framtids segrar" och där står fortfarande att antal dalakullor och delar ut medaljer.


Blev bara tvungen att dokumentera att mål No 1 i 2009 var i uppnådd......

Var anmäld på en triathlon tävling i Katalonien i maj månad som heter IRONCAT. Missade alla chanser att anmäla mig på en riktig Ironman då jag aldrig klarade at bestämma mig. Ironcat blev mitt val då det gick att kombinera med badsemester. Var igång med mängdträning på cykel i mars/april men slet lite med löpningen då hälsporre problemet började. Klarade i alla fall Fevik maraton på 3:19 i April och cyklingen var inte så värst för att vara så tidigt på året.

Men så skedde det. Ett hus som var sååååå perfekt blev till salu och helt plötsligt så var bud accepterat.

Att åka till L'Ampolla i Katalonien var inte att tänka på. Två veckor borta precis efter att bud blivit accepterat och så skulle man sälja eget hus, packa, reparera ......
Det var helt naturligt att bli hemma så klart. Lyckades lägga 2009 års träningskalender i en flyttkartong redan första veckan. Borta var också både polar och garminklockorna.
Det var då jag bestämde mig för att bara träna och ha det kul. Köra resten av sesongens målsättningar på ren känsla. Ingen kalender eller pulsbälte resten av året. Bara ha kul.

Nästa stora mål var Kristins runde i Nordmarka norr om Oslo.
Det var ganska naturligt att det blev mycket löpträning på bekostnad av cykel, simning och annat. Ganska fort upptäckte jag att det också gick mycket fortare att träna när man bara skulle springa.

Lyckades med att bestiga alla fem toppar i Nordmarka med höjd över 700 meter samt att springa de 50 miles / 80,5 km som krävdes för att få detta fina silver buckle av Olav Engen. Mål 2 var genomfört (Om man nu stryker Ironcat som egentligen var mål 2).

Hade ett stort önske att få genomföra ett citymarathon under 2009. Vi bokade på flyg, hotel till Budapest Marathon. Har bara strungit små arrangemang sista åren som Fevik, Mandal, Fredrikstad, Drammen och Hillerød. Nu var jag spänd på hur tiden skulle kunna pressas ned när man har en massa medtävlanden. Siktade på under 3:10 men hamnade på 3:11,03. Inte så illa. Nytt personligt rekord på marathon på ett år som detta.

Ärligt talat så var det under 3:15 jag siktade på men 3:10 ger en enklare pace på 4:30 min/km.

Och så var det min galna ide om att klara Hytteplan-ken som kvarstod. Hade fullfört Kristins runde och Rallarvegsløpet och det blev bråttom att bestämma sig för den sista ultra tävlingen. Bislet blev inställt och Halden var nästan fullbokat när jag bestämde mig för Bergen ultra. Ville egentligen vänta med 100k debuten till del Passatore i Firenze men med SAS poäng som snart skulle försvinna så var det enkelt att bestämma sig för en tur till Bergen.

Så med denna tur fixade jag både 100k debuten ett år tidigare än planlagt och dessutom hytteplan-ken. Dessutom så blev resultatet registrerat som Aust-Agder rekord på 100 000 meter löpning (främst på grund av at jag är det enda som fullfört denna distans i detta landskap).

Som bonus i slutet av 2009 så kollade jag resultatet av Sparebank Cup Orientering som arrangeras av Aust Agder Bedriftsidrettskrets. Kravet var att vara med i minst 5 av 9 orienteringstävlingar under året och med tanke på att jag bara var med å de sista fem så var det med en stor överaskelse att jag tog hem sammanlagt segern i H40 lång.

Inte illa för att för att vara ett mellanår.

Nu planläggs nästa år för fullt.

Några tävlingar går igen och så blir det några nya.

Och så blir det något som jag aldrig gjort förut.

Som vanligt alltså.

Och motivationen överlevde 2009.